Inl�rningspsykologi / behaviorismen

En psykologisk teori som b�de studerar djurs och m�nniskors beteende och som helt och h�llet uppfattar beteende som n�got inl�rt, som n�got som �r best�mt av yttres stimuli (p�verkningar) och inte t.ex av inre drifter och omedvetna processer som psykoanal

Klassisk betingning

Beteenden l�rs in s� att de blir automatiserade som reflexer. Man skapar ett samband som inte finns fr�n b�rjan. Individen styrs inte av viljem�ssigt beteende. �r n�got obekv�mt l�r vi oss till n�sta g�ng att vi inte ska g�ra s�. Ivan Pavlo uppt�ckte klas

Positiv och negativ sammankoppling

Hur man reagerar p� matr�tter som lett till magsjuka. Man kan tycka att det �r obehagligt att g� till tandl�karen. Har man haft en d�lig upplevelse hos tandl�karen kopplar man samman dessa med n�got som �r obehagligt.

Stimulus

N�got som utl�ser/framkallar en reaktion/respons hos n�gon. Stegen eller maten som serveras till hundarna. Man ser, h�r eller k�nner lukten av n�got.

Respons

Reaktionen p� v�rt stimuli vi kan bli r�dda, f�rvirrade, arga, glada, f�rv�nade eller b�rja salivera som hundarna gjorde.

Obetingad reaktion

Medf�dd reaktion, exempelvis rinner det saliv fr�n en hunds mun n�r den ser mat. Bebisen Alberts medf�dda r�dsla var ett respons av r�dsla till stimuli av h�gt och obehagligt ljud.

Betingad reaktion

Inl�rd reaktion, exempelvis b�rjar hunden efter ett tag att salivera �ven n�r den ser sk�len maten brukat komma in, eftersom den har l�rt sig att f�rknippa den sk�len med att f� �ta. P� samma s�tt b�rjar Albert f� en betingad r�dslan r�ttan eftersom den v

Instrumentell inl�rning/Operant betingning

Inneb�r att en m�nniskas beteende styrs av vilka konsekvenser beteendet f�r. Resulterar ett beteende i bel�ning, s� f�rst�rks det, dvs sannolikheten f�r att det ska f�rekomma igen �kar. Resulterar ett beteende i ingenting - ignoreras det rent av - s� komm

Tre inl�rningsformer

Klassisk betingning, instrumentell inl�rning och social inl�rning.

Social inl�rningsteori

Detta bygger vidare p� behaviorismen. Detta inneb�r att en stor del av det vi kan, har vi l�rt oss genom att efterlikna andra och g�ra som de har gjort. Inl�rningen av spr�k handlar i h�g grad om att h�rma. Albert Bandura menar att vi tar efter och h�rmar

Utsl�ckning

Det kan ske en utsl�ckning av en inl�rning. Om det slutar h�nda s� �r det l�tt att utsl�cka beteendet. F� tidigare inl�rning att upph�ra Ex. ljud utan mat flera g�nger. (falskt samband)

Generaliserad inl�rning

Hunden reagerar p� all klockringning.

Diskriminera/differentiera inl�rning

G�ra s� att hunden bara reagerar p� en typ av klockringning.

Experimentell neuros

Experimentell neuros �r n�r man inte ser skillnad p� tv� olika stimuli. De kan inte best�mma om de ska reagera, man l�gger sig ner platt och blir f�rvirrad. Detta kan kopplas till �ngest osv hos m�nniskor. Man reagerar inte alls n�r man inte vet hur man s

Beteendeterapi utifr�n behaviorismen

Felinl�rt beteende kan vara en orsak till psykisk sjukdom. Man kan ha ett felinl�rt beteende gentemot en gullig katt och d� anses detta vara psykisk sjukdom. Detta kan man f�rs�ka bota antingen genom utsl�ckning eller ombetigning. Man kan �ven f�rst�rka e

Ombetingning

Man kan l�ra om ett felinl�rt beteende.

Systematisk desensibiliseing

Att stegvis l�ta personen n�rma sig r�dslan (i fantasin) Sedan exponering d� man uts�tts f�r det i verkligheten. En metod som har utvecklats fr�n klassiskt betingning.

Positiv f�rst�rkning

Att vi till�gger n�got som �r en bel�ning. Ex ger hundgodis till en hund.

Negativ f�rst�rkning

Vi tar bort n�got som �r obehagligt s� att det blir en f�rst�rkning, en bel�ning.

Negativ bestraffning

Man tar bort n�got som �r bra, f�r den utsatta.

Positiv bestraffning

Man tillf�r n�gon form av bestraffning. Exempelvis l�ser in en hund i ett rum. N�got tillf�rs allts� till hunden exempelvis.

Inl�rd hj�lpl�shet

Seligman menar att beteenden som �r passiva och nedst�mda uppst�r n�r vi upplever att vi inte har kontroll �ver en situation eller v�ra liv. Han satte en hund i obehaglig situation som den inte kunde ta sig ur. D� blev den passiv och gav upp. N�r elen i h

Effektlagen

Beteenden etableras om de har positiva konsekvenser (man l�r sig beteenden som leder till framg�ng).

Habitiuering

En form av inl�rning d�r individen v�njer sig vid nya stimuli och d�rf�r slutar att reagera p� dem. Ett exempel �r i Tibet d�r folket som bor i bergen har vant sig vid en l�gre syreniv�. Detta �r en extrem form av habituering, d� det har �ndrats �ven fysi

Kognitivbeteende terapi

Denna �r mer anv�nd �n beteendeterapin i sig man kartl�gger o�nskade beteenden och de tankem�nster som finns bakom dom. I beteendeterapi fokuserar man p� symptom. Kognitiv bygger vidare p� beteende men handlar d� mer om tankem�nster och det som ligger bak